Idag ser de flesta av oss det som en självklarhet att gå till stan och köpa en skjorta eller en klänning. Men om vi ser tillbaka 80 år i tiden så var detta inte en självklarhet utan då gick man till sömmerskan eller skräddaren när det var dags att uppdatera garderoben. Lättillgängligheten av textil har gjort att vi konsumerar mer och av sämre kvalitet.
Det är inte bara vi som konsumenter som får betala för våra prylar utan även de som arbetat med framställningen och även miljön. Bönders mark blir obrukbar efter orenade utsläpp från färgerierna, textilarbetarna blir sjuka av kemikalier och sjöar urvattnas.
Idag sker det mesta som gäller tillverkning av våra kläder utomlands vilket har blivit en stor nackdel för miljön och oss. Det blir svårare för konsumenter att veta hur kläderna tillverkats, vilka kemikalier som använts och vem som har tillverkat dem.
Bomull är ett material som många föredrar då det andas vilket gör att det känns naturligare än syntettygerna.
Men den ökade efterfrågan av bomull har lett till att det odlas på marker som inte är lämpade för detta. Eftersom platserna inte är lämpade för bomullsodling måste markerna konstbevattnas vilket leder till försaltade jordar(som inte går att odla på) och brist på dricksvatten.
Man använder farliga bekämpningsmedel och konstgödsel vid odlingen. Bomullsodlingarna upptar 2% av världens yta men ändå används hela 11% av alla bekämpningsmedel vid bomullsodling.
Men byxor växer inte på träd. Innan den konventionellt odlade bomullen eller något av de andra fibrerna blivit tyg från måste det beredas: spinnas sedan vävas eller stickas, blekas och färgas. Detta är en krävande process där ett kilo färdigt tyg kräver minst 350 liter vatten och ett kilo kemikalier.
Vad kan man göra för att ha en schystare garderob då?
Man kan välja ekologiska tyger dessa tillverkas på ett sätt som minskar deras miljöpåverkan.
När det gäller naturmaterial som bomull och lin så innebär det att den odlas utan ”skadliga” kemiska bekämpningsmedel, GMO är inte tillåtet och man använder naturgödsel. Detta skapar en bra ballans mellan olika växter gör jorden frodigare, då skapas en bra miljö för nyttiga smådjur och insekter. Man skapar en bra miljö för skadedjurens naturliga fiender minskar angrepp på växterna och behovet av kemiska bekämpningsmedel.
Marknaden för ovanligare textilier som bambu och hampa har även växt.
Fördelarna med bambu och hampa är många b la att båda är slitstarkare än bomull och klarar sig bättre mot insektangrepp vilket innebär att de inte behöver bekämpningsmedel. Hampan odlas redan i Sverige och har potential att bli en vanligare textil i framtiden.
Ull från svenska får har blivit en outnyttjad miljöresurs den senaste tiden då fåruppfödarna slänger ullen vid framställningen av kött då efterfrågan är för liten. Kläder av ull är slitstarka och att blanda i en viss del ull i andra tygsorter förlänger hållbarheten.
När det kommer till syntetmaterial som polyester är det istället för att vara gjort av olja istället gjort av andra plastprodukter som plastflaskor eller textilavfall.
Det miljövänligaste sättet att handla på (förutom att undvika att handla) är att köpa begagnade saker. Om du köper en tröja på second hand sparar du 97 procent av den energin som hade gått åt att göra nya plagg.
Efter att du införskaffat tygen påverkar du miljön genom tvätt. Tvätten står för den största miljöpåverkan för många basplagg, vad du ska tänka på när du har jag skrivit om här.
Jag hoppas på att de senaste årens trend med ekologiska tyger ska fortsätta, då efterfrågan har lett till att de ekologiska plaggen blir lättilgängligare och når en bredare publik.
Vill du hitta affärer som säljer ekologiska plagg så har Naturskyddsföreningen en
Grön Guide där de listat butiker runt om i hela landet.
Alla kläder på bilden är ekologiska
Kofta: Gjord av hampa från
Zion clothing
Linne: Ekologisk bomull från H&M
Byxor: tillverkade av ekologisk bomull från märket
Skank
Källor:
Naturskyddsföreningen, Tyg eller Otyg- Miljöproblem och möjligheter
http://www.ekoloko.se/index.php?option=com_content&view=article&id=193:bambuklaeder&catid=13:min-kategori
http://www.epochtimes.se/articles/2007/10/26/13412.html
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=717712
http://www.kristianstad.se/sv/Kristianstads-kommun/Miljo-klimat/Miljotips/Ekomode/Ull/
http://www.ekoklader.se/ekoklader_hampa_ull.asp
Läs mer »
J